Jan "PiratJanne" Lindgren

Så! Efter mycket om och men så har jag idag varit och lämnat blod för första gången. Jag anmälde mig som blodgivare redan i oktober 2007, men sen hände Saker och jag har aldrig kommit iväg förrän idag.

Och idag så blev jag så klart sporrad av att vi igår sjösatte projektet Sharing is Caring 4,5 där vi uppmanar pirater att ge blod. Om du är pirat så passa på! Tanken är att vi ska utmana de andra partierna i en donationskamp.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om fildelning, blodgivning, piratpartiet

Aftonbladets stora bloggpris pågår för fullt och idag är sista dagen för omröstning. Det är galet jämnt i både kategorin ”Livsstil” och ”Politik” och jag känner att jag måste pimpa två av mina favoritbloggar.

I katergorin Livsstil är det Johanna Sjödin och i Politik är det Emma. Om du inte har röstat förut så gå och rösta nu! Din rösta kan avgöra det hela!

De senaste dagarna så har en lite äldre diskussion kring kön och normer inom Piratpartiet åter igen dragits igång.

Det är intressant att följa den, men det känns ibland som att folk talar lite förbi varandra och hamnar i nån antingen eller situation. Det betyder inte att det faktiskt är så, men jag i alla fall upplever det så. Speciellt så upplever jag det som att man måste välja mellan en ”grabbig” norm eller en ”kvinnlig” norm. Att det är det som det handlar om.

Personligen så tycker jag det känns som att man missar helheten. Att det finns mer än två normer. För så snart man får en grupp med människor så skapas det en norm. Normen är hur just den gruppen beter sig alternativt (om gruppen är tillräckligt stor) hur majoriteten inom gruppen beter sig. Det är det som är normen. Därför finns det inte en ”grabbig” norm och en ”kvinnlig” norm utan många ”grabbiga” och många ”kvinnliga” normer. Nyanserna varierar.

Men det stora problemet är ju att du alltid kommer att ha en norm. Du kommer alltid ha vad majoriteten (eller en stor minoritet – möjligtvis liten och högljudd minoritet ) tycker är rätt och det andra avviker från normen. Det passar inte in i normen.

Och då spelar det mindre roll om Piratpartiet har en ”grabbig” norm eller en ”kvinnlig” norm – folk kommer vara utanför normen. Det viktiga, det som räknas. Det enda som räknas. Det är hur man behandlar folk som avviker från normen.

Är folk som avviker från normen också välkomna i gruppen? Det är det som är det viktiga. Hur de som inte sållar sig till normen blir (och känner sig) bemötta.

Och då är frågan: Gör vi så gott vi kan för att de som inte passar in i normen känner sig välkomna?

Jag kan bara svara för mig själv och jag gör mitt bästa.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om genus, kön, samhälle, piratpartiet

I min senaste post nämnde jag lite kort siten Pandora (inte gruppen) och jag saknar den verkligen.

Jag upptäckte den sommaren 2006 eftersom jag hatar all form av konventionell radio och hade ett tråkigt jobb som det dock gick hur bra som helst att spela musik på hög volym på. Pandora var räddningen och den var hur bra som helst. Jag upptäckte en 10-20 nya band på drygt en månad.

Tyvärr så stängdes Pandora ner nån gång samma höst för alla som inte bor i USA. Det riktigt irriterande var att jag hade ett antal band som jag hade taggat på siten, men som jag inte skrivit ner namnet nån annan stans. Och de banden är borta. Mitt minne är för uselt för att jag ska komma ihåg vilka band det var.

Jag har ända sen stängingen flera gånger försökt komma åt siten med olika lösningar, men inget har funkat. Det närmaste har varit proxy då jag kommit åt själva sidan, men när jag vill logga in så får jag vet att nåt tekniskt fel har uppstått och att jag ska försöka senare… det blir alltid samma sak. Så om nån har lyckats komma åt och logga in på Pandora så vill jag väldigt gärna veta hur.

Nu kommer säkert nån säga åt mig att sluta bitcha och börja använda Last.fm istället, för det är samma sak. Men det är det inte. Jag har testat Last.fm och om man jämför de två så var Pandora mycket bättre – i alla fall från det jag minns.

Man fick ha flera separata ”radiostationer” som kunde ha vilken inriktning som helst, jag hade en som bara var hård metal, en med lite mer pop-musik och en som var väldigt soft. Har för mig jag hade fler stationer än så. Utöver det så hade Pandora en knapp för att byta låt, en för att blocka en specifik låt från att nånsin spelas igen på den stationen och en knapp för att få en specifik låt att spelas oftare. Alla de bestämde så klart inriktingen på stationen. Utöver det så kunde man tagga band, album eller bara en låt som intressant.

Men det viktigaste av allt: Pandora var mycket bättre på att ge mig ny musik som jag tyckte om än vad Last. fm varit hittills.

Umm… så bara för att så testade jag att logga in helt vanligt medan jag skrev den här posten. Ingen proxy, ingenting sånt… och det funkade! Jag är inne på mitt gamla konto och ser alla låter och grupper jag har bokmärkt! Underbar lycka!

Det verkar som ”blockeringen” bara gäller huvudsidan och inte när man väl försöker logga in… Jag hoppas det är så och att det inte bara råkar vara en tillfällig bugg. Även om det bara är tillfälligt så har jag nu i alla fall fått ut info om alla de band som jag taggade sommaren 2006.

Uppdatering: Näh, det funkar att komma åt kontot, men inte att spela upp nån av mina 10 stationer. Trist. Men jag har lite fler band att utforska nu… när jag får tid.

Min flickvän inspirerade mig att skriva en post om ett band jag verkligen tycker om: Edguy.

Musik har alltid varit väldigt viktigt för mig och jag har alltid varit (och är fortfarnade) en allätare. Men de senaste åren så har jag i huvudsak lyssnat på hårdrock eller metal. Sommaren 2006 använde jag Pandora väldigt flitigt och ett av de många banden jag upptäckte var just Edguy och de har blivit lite av husgudar här hemma nu. De skriver sin egen musik, men bra ljud och bra texter. Men utöver det så har de en massa humor och tar inte sig själva på särskilt stort allvar.

Det här klippet från YouTube visar ganska bra vad jag menar (men jag tänkte inte nöja mig med det)

De säger rakt ut att man visst kan ha humor och vara ett metalband! Och jag älskar det! Och bara för det så måste jag visa hela den videon som man såg klipp ur i intervjun. Det är låter Superheroes från plattan Rocket Ride.

Den plattan har även låten Trinidad, som har textstycket:

You pet named me Napoleon
I was proud
’til I got the reason why

Och sådär håller det på. I princip varje platta har nån låt som… på nåt sätt inte är seriös. Det kan vara nåt extra i slutet, som ”Theater of Salvation” eller just ”Trinidad”, eller så är hela låten galen, som ”Aren’t you a little pervert too?!” från den senaste plattan.

Eller så gör de nåt speciellt på en spelning – som den här versionen av Land of the Miracle (som är en av mina favoritlåtar):

(För er som inte orkar lyssna längre så säger han precis innan låten: ”This one’s for all the wimps and posers… and women” – väldigt PK…)

Extra fint är dessutom att deras plattor lyser grönt på RIAAradar - om jag bara hade lite mer pengar så skulle jag köpa en eller fler…

Förra året så missade vi precis att se dem när de var på Sweden Rock-kryssningen (vi upptäckte det när det var för sent), men som tur är så turnerar de nu och vi fick två biljetter dit! Woot! Ska bli kul och spännande att se dem live. Jag hoppas de är bra.

Ett lite sent grattis till Ung Pirat som har blivit beviljat statsbidrag för i år. De får in sköna 1,3 miljoner kronor.

Stort grattis!

I förra veckan så var vi och delade ut Kultur till Riksdagen och passade samtidigt på att besöka Jonas Nordgren och lämna över en skylt och lite flygblad.

Tyvärr blev det inte nåt bra fototillfälle, men vi tog några bilder i alla fall.

Det började med att vi samlades vid Mynttorget där en demonstration och högvakten tävlade om vem som kunde höras bäst.

Sen stannade vi förbi Jonas och passade på att ta lite bilder med hans nya skylt.

Och sen var vi och lämnade av skivorna.