Konsten att ge och få kritik – del 2

17 kommentarer


Flattr this

Jag tänkte bygga vidare lite på min senaste post om kritik med lite exempel. Men innan mina egna exempel så vill jag tipsa om Anders Trobergs kommentar på min senaste postning – den är väldigt bra och tar upp mycket av det jag tänker ta upp nu.

Det som följer nedan är exempel som är baserad på verklig kritik som jag har fått ta emot i rollen som Distriktsledare och/eller Kampanjledare. Den är dock tillskruvad för att ytterligare driva fram min poäng.

1) Det du gjort suger! Det suger så jävla mycket! Det fetsuger så inihelvete! Det suger! För att det inte ska suga så måste du ändra på A, B och C till nästa gång! Och det du gjorde suger!

2) Skitbra jobbat! Verkligen! Jag är grymt imponerad av det du gjort och det arbete du har lagt ner. Men du… till nästa gång så tror jag det skulle bli ännu bättre om vi ändrade på A, B och C. Skitbra jobbat!

Hur skulle du reagera på de här två exemplen?

Jag har råkat ut för ungefär bägge och jag vet hur jag har reagerat.

Vid exempel 1 så har jag gett folk ett nedtonat ”fuck off” och skitit i förslagen eller så har jag börjat förklara hur man ger kritik på ett bättre sätt.

Vid exempel 2 så har jag blivit tokglad och genast satt mig på att skissa på förbättringar till nästa gång.

Exempel 1 är vad jag kallar för ”dålig kritik” och i 95% av alla fall så leder sån kritik till att den som tar emot den ger ett dåligt bemötande. Och gör man inte det, utan bemöter det på ett bra sätt så är man tamefan en ängel.

Exempel 2 är vad jag kallar för ”bra kritik” och i 95% av alla fall så leder sån kritik till att den som tar emot den ger ett bra bemötande. Och gör man inte det, utan bemöter det på ett dåligt sätt så ska man ha spö.

Vid exempel 1 så får man nästan alltid bara två stycken förlorare. Både den som lägger fram kritiken och den som tar emot den förlorar nämligen.

Men vid exempel 2 så får man nästan alltid två vinnare. Person A får antagligen sina förslag igenom och person B mår bättre för att hen har blivit uppmärksammad och fått beröm för sitt arbete.

Jag är medveten om att det sällan är så klara skillnader i hur kritik läggs fram som i de här två extrama fallen som jag har presenterat här, men som sagt. Det är till för att driva en poäng och ge folk exempel på vad jag menar.

Men det hela handlar om två saker:
1) Kommunikation – och lyssna på folk när de pratar
2) Behandla folk som du själv vill bli behandlad

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Konsten att ge och få kritik

26 kommentarer


Flattr this

Den senaste tiden har det bloggats en del om kritik inom piratpartiet och folk har lite olika åsikter om saker och ting. Mot bättre vetande så har jag med denna postning tänk ge mig in i leken om det här.

Det har varit… intressanta veckor kan man säga och det har gett upphov till många funderingar. En sak som jag har fått höra är att man ska vara bra på att ta emot kritik – man ska inte ta den personligt och jag håller med om det. Det är viktigt hur man tar emot den kritik som man får.

Men än viktigare är hur man ger kritik.

Det finns fyra sätt kring presentationen och bemötandet av kritik: bra kritik, dålig kritik, bra bemötande av kritik och dåligt bemötande av kritik. Om man ger kritik på ett bra sätt så blir det mycket, mycket lättare för den som får kritiken att bemöta den på ett bra sätt.

Om man däremot ger kritik på ett dåligt sätt så krävs det en stor viljeansträngning från personen som får kritiken att bemöta den på ett bra sätt. Detta eftersom att alla inblandade inte är mer än männsikor och som sådana väldigt mycket reagerar med känslor.

Jag har fått och gett kritik i den akademiska världen, i arbetslivet, inom föreningslivet och privat.

Och med undantag från nån enstaka chef i arbetslivet så har jag aldrig sett ett sånt dåligt kritikklimat som det som finns idag inom PP. Tyvärr.

Jag vill här poängtera att jag inte pratar om konstruktiv/icke konstruktiv kritik eller positiv/negativ kritik när jag pratar bra/dålig kritik. Det jag pratar om är själva presentationen av kritiken (även om det kan hänga ihop med om det är konstruktivt eller inte).

Rent teoretiskt sätt så skulle kritiken alltså kunna vara positiv och konstruktiv men ändå vara dålig då man lägger fram den på ett olyckligt sätt. Och det är just hur man lägger fram det som den här posten i huvudsak handlar om.

Med en snabb googling så hittade jag en sammanställning av Nina Jansdotter som heter Konsten att ge kritik som jag tycker är oerhört bra och nåt som jag önskar att fler inom partiet kunde ta till sig. Det lättaste rådet, om man inte orkar läsa det Nina skriver är att ge kritik på samma sätt som man själv skulle vilja få kritik.

Ja, det gäller mig också. Även om jag försöker ge kritik på ett bra sätt så lyckas jag inte alltid. Tyvärr.

Jag önskar det stannade där dock, men det gör det inte.

För förutom att vi är dåliga i hur vi levererar kritik så är vi även dåliga på att ge positiv kritik. Emma tog upp det för… jag tror det är snart ett år sen. Det är tyvärr alldeles för sällan vi ger varandra beröm när nån har gjort nåt bra. Jag har försökt föregå med gått exempel ända sen hon tog upp det, men tyvärr så glömmer man lätt bort det och fokuserar på det negativa.

Det vore bra om vi alla kunde göra en ansträngning och lyfta fram det som vi tycker andra gör bra mer än vad vi gör idag. Det behövs.

En sista sak… Jag ser en oroväckande tendens hos många i partiet i att automatiskt slå ifrån sig när det kommer kritik. Och det är väldigt, väldigt farligt.

Alla har en rätt att få komma med kritik oavsett vem man är eller vilken position man har eller inte har. Samtidigt så… om man kommer med kritik så måste man också vara beredd på att kunna få kritik tillbaka. Just eftersom alla har rätt att komma med kritik.

Som ett exempel så vet jag att en person skickade iväg ett mail till styrelsen som var fullt med hård, rak och ärlig kritik. Kritik som lätt skulle kunna bemötas på fel sätt. Men eftersom personen bemödade sig för att lägga fram kritiken på ett bra sätt så vet jag att flera personer i styrelsen har bemött kritiken på ett bra sätt.

Nåt som slår mig som väldigt intressant är också hur så många inom partiet som missar att verkligen prata och lyssna på varandra. Jag pratar med en del personer och jag märker att folk vill i princip samma sak. De flesta vill nå samma mål och har liknande arbetsvägar och metoder. Men de har olika språk och missar helt enkelt när de kommunicerar med varandra. Jag tror att mycket av det här hade kunnat undvikas om folk ansträngde sig för att prata *med* varandra och att faktiskt lyssna på den andra parten.

Nästa gång du har kritik att framföra – kika på Ninas sida och ta till dig det hon skrivit i hur du presenterar din kritik, kom gärna med positiv kritik samtidigt och var beredd på att folk kan komma att kritisera dig. Och lyssna på vad folk säger. Jag vet att jag kommer göra det i alla fall.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Biografsiffror – Return of the Mack

1 kommentar


Flattr this

Jag har tidigare bloggat en hel del som antalet besök på våra biografer och hur mycket pengar de har dragit in. Om du inte har läst om det eller vill friska upp minnet så hittar du de olika delarna här: del1, del2, del3, del4 och del5

Jag rekommenderar speciellt del3 och del4 :)

Nu är det så dags för en liten kort postning om det här igen. Varför? För en liten artikel som jag hittade i aftonbladet.

James Camerons efterlängtade film ”Avatar” har blivit en succé.

Enligt Variety har den dragit in 4,5 miljarder svenska kronor världen över – på tio dagar. Eller hisnande 19 miljoner kronor i timmen, dygnet runt.

Bara under julhelgen i USA drog filmen in 1,6 miljarder kronor.

Bland filmer som har haft premiär på juldagen slår nu Jude Laws ”Sherlock” nytt rekord. Den drog in 497 miljoner kronor under julhelgen. Den förra rekordinnehavaren hette ”Meet the Fockers”, som drog in lite drygt 350 miljoner kronor, skriver Variety.

Nu är det här visserligen bara två filmer och jag vet att det är för lite för att egentligen dra några slutsatser om biograferna och dess intäkter, men om tar hänsyn till mina tidigare postningar i ämnet så verkar det ju knappast som att det går sådär jättedåligt för biograferna…

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Primärvalet

5 kommentarer

Jag har inte skrivit så mycket om primärvalet även om jag gick ut med min officiella kandidering här och har skrivit en post om andra pirater i Stockholms län som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet här.

Anledningen till det är att även om jag tycker att primärvalet är viktigt så vill jag hellre lägga min tid på att arbeta för partiet än för att lyfta fram mig själv. Som tur är så finns det andra som hjälper till. :)

Det finns en tråd på forumet med frågor och om nån tar sig tid till att ställa frågor till mig så förtjänar de att få ett svar, även om jag inte alltid hinner svara direkt. Har du några frågor till mig så ställ de gärna där.

Sen har Jonathan Rieder Lundkvist gjort ett jättebra arbete med att filma kandidater och vad de vill. Han var med på mötet förra veckan och spelade in filmer, och jag känner att jag å mina och Annas vägnar ska be om ursäkt för att… för att vi inte var fullt så seriösa vid inspelningen. Tack Jonathan, och jag hoppas du hade lika kul som vi hade när vi spelade in det här. :D

Ett stort tack till Hans Alvenkrona som satte ihop det mötet som jag (och många andra kandidater) var på förra torsdagen! Det var verkligen lyckat och ett mycket bra initiativ. :)

Jag och Anna Troberg kampanjar ju tillsammans till riksdagen – glöm inte att besöka vår gemensamma site.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Sagan om Karl-Sigfrid Jonssons julafton

4 kommentarer

Via Yami och pandorna hittar jag följande som jag copypejstar in direkt:

Copypastar Magnus Kindbloms modernisering av Karl-Bertil Jonsons julafton:

Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se människor gå omkring på gatorna. På den tiden var det ingen total övervakning, så fritänkare och udda stackare behövde inte hålla sig borta ur kamerornas åsyn utan strövade fritt omkring.

När den här julen närmade sig blev det som vanligt ett skrivande och stånkande, ett paketerande och korvstoppande och ett vansinnigt uppsving i mediabranschen som gjorde att de rika knösarna till mediamoguler blev ännu rikare och de fattiga satarna till kunder ännu fattigare.

På ett pojkrum i landets huvudstad satt Karl-Sigfrid Jonsson och sorterade familjens skivsamling. Karl-Sigfrid var fjorton år och gick i skolan, men just nu satt han alltså och sorterade familjens stora skivsamling. Medan Karl-Sigfrid gjorde detta tänkte han på Anakata. Anakata var Karl-Sigfrids idol, för det här var på den tiden då en finnig fjortonårings idoldyrkan inte nödvändigtvis behövde vara av sexuell natur.

Överhetstrots, kamratskap, tjocka nördar som munhöggs med moguladvokater för en rättvis sak, ett fritt internet och fettdrypande pizzabitar till middag – se där några av de företeelser som för Karl-Sigfrid framstod som det högsta livet hade att bjuda. Och så förstås den laglösa rättvisans princip: att kopiera från de rika och sprida till de fattiga.

Det var nu som Karl-Sigfrid fattade sitt beslut.

Dagen därpå surfade Karl-Sigfrid in på en prisjämförelsesida på internet och började åter nogsamt gå igenom den nu välsorterade skivsamlingen. Hans blick granskade vaket priset på varje skiva.
Alla de prisvärda skivorna la han tillbaka i skivsamlingen, men när han träffade på en hutlöst dyr skiva lät han oförmärkt denna slinka ner i en särskild hög bredvid sig.

På kvällen hade han gått igenom nästan hela skivsamlingen och den särskilda högen hade vuxit sig riktigt stor. Han märkte att han glömt äta middag men påminde sig om att ädla syften går före mat här i världen.

Resten av kvällen arbetade han hungrig och förnöjd utan att plocka undan några flera skivor. Jo, en enda lade han åt sidan; det var en ljudbok av en av hans gamla förebilder Jan Guillou. Guillou var en rättskaffens man som inte tvekade att sitta i fängelse för sanning och rättvisa. I utövningen av en ideell verksamhet får man inte skona sina egna, resonerade han. Guillous ljudbok är för dyr, följaktligen hamnar den i den särskilda högen. Högen nådde nu nästan ända upp till taket.

*

Nästa dag var självaste julafton. Karl-Sigfrid väcktes klockan tolv av sin ömma moder, som stod vid sängen med glitter i håret och kaffebricka med pepparkaksgrisar i händerna och sa: ”Karl-Sigfrid, det står en hög stapel med skivor bredvid din säng!”

”Å”, svarade Karl-Sigfrid yrvaket, ”det är såna som jag ska sortera.”

”Stackars pojke”, sa hans ömma moder, ”ska han behöva arbeta och slita på självaste julafton också.”

”Man måste göra sin plikt här i livet förstår mamma”, sa Karl-Sigfrid och såg lite extra trött ut. ”Ett väl utfört arbete ger en inre frid och är den grund varpå samhället vilar.”

Karl-Sigfrids ömma moder gick rörd därifrån.

*

Karl-Sigfrid klädde sig och satte på sin dator. Han rippade varje skiva, skapade torrentfiler och lade upp på The Pirate Bay. Varje torrent märkte han med information om innehållet och lade till hälsningen: GOD JUL ÖNSKAR EN OKÄND VÄLGÖRARE.

*

Julaftonen förflöt för Karl-Sigfrids del i det tillstånd av inre glädje som goda gärningar skänker gärningsmannen. Klapparna delades ut, alla skrattade åt de roliga verserna på paketen, och julaftonen utmynnade i den gemensamma känsla av andakt som endast en gammal långfilm på TV kan förunna människorna. Mitt i filmen ringde telefonen. Mor svarade.

”Goddag Jan! God jul! Vadå… Ljudbok? … Näej vi har inte spridit nån ljudb… vadå? Fiendens fiende? Spännande spionroman… jag är ledsen Jan, men vi har inte… jaja gör det, Jan! Ajö då. God fortsä…”
Karl-Sigfrid satt med hjärtat i halsgropen.
”Jan Guillou säger att hans ljudbok har spridits från vår dator! Kan du begripa det, Karl-Sigfrid, du som sysslar med datorer?”
Under bråkdelen av en sekund genomgick Karl-Sigfrid en inre kris. Ljuga för mor på julafton? Nej! Rakryggat yppa sanningen? Ja!
”Jag kopierade ljudboken och lade upp på The Pirate Bay”, sa Karl-Sigfrid.
Modern ryckte till.
”Vad sa du att du gjorde sa du?”
”Jag kopierade Guillous ljudbok åt de fattiga.”
”Är du inte klok, pojke!”
”Jag har kopierat en massa andra skivor också från rika människor och spridit dem till fattiga människor.”
”Va?! Jag har närt en digital kommunist vid min barm!”
Modern tvingade Karl-Sigfrid att ringa upp Guillou och berätta sanningen. Guillou blev rasande.
”Men Jan”, protesterade Karl-Sigfrid, ”du sa ju själv på 70-talet att man inte får övervaka människor.”
”Sa och sa! Det är ju min ljudbok! Och vad tror du alla dom andra ska säga? Vem är det du har stulit ifrån mer än mej?”
”Det ser man med en enkel sökning på The Pirate Bay”, sa Karl-Sigfrid.
”Fattar du vad du har gjort? Du kan åka in på anstalt för det här!”
”Jag är beredd att ta mitt straff, Jan. Jag har skänkt lite glädje åt dessa olyckliga som inte äger ett eget bokförlag, det är vad jag har gjort.”
Jan Guillou höll på att kvävas av julilska.
”I morron är det du som följer med mig runt till alla som du har stulit ifrån och ber om ursäkt!”
Den för tillfället inte fullt så ömma modern tillade:
”Marsch i säng! Du får inte se hur filmen slutar!”
Karl-Sigfrid gick i säng. Han hade redan läst på internet hur filmen slutade.

*

Låt oss nu stanna upp ett ögonblick och ställa några frågor. Hade icke den grymme Guillous hjärta veknat om han med egna ögon fått bevittna den glädje som Karl-Sigfrid spritt ut över samhällets invånare. Om han sett Satmaran ta sin långrandiga dokumentär om sidenslipstillverkning till sitt hjärta, hade icke då hans ögon mjuknat? Hade han kunnat framhärda i sin ilska om han fått kasta en blick in i den arbetslöse Rick Falkvinges hem där barnen storögt betraktade japanska sexlekar med batonger av päronträ? Och hur skulle han ha kunnat harmas i sitt innersta om han fått vara med när Farmor Gun öppnade sin tar-fil och med tårade ögon provlyssnade en timmas rippad dödsmetall?

*

Frampå dagen tog Jan Guillou med sig sin sökutskrift och Karl-Sigfrid och gav sig ut på pilgrimsfärd till ett antal medmänniskor med en årsinkomst på över 5 basiljoner kronor.

Filosofie doktor Lars Gustafsson öppnade dörren.
”Goddag”, sa Jan Guillou generat. ”Det är så att Karl-Sigfrid här har spridit ett av herrskapets verk på internet.”
”Jag skulle be så mycket om ursäkt”, sa Karl-Sigfrid, ”men du är ju så rik och lycklig och har dessutom fått många nya läsare, och jag har sett till att det också har fått sprida lite julglädje i samhällets bottenskikt.”
Filosofie doktor Lars Gustafsson stod och gapade.
”Det var förbanne mig det finaste jag hört sen jag publicerades”, utbrast han sen. ”Vill du ha en diktsamling?”

*

Karl-Sigfrids förlåtelseresa formade sig mer och mer till en ren triumffärd. Vart han kom så mottogs han som en hjälte, och de kopierade upphovsmännens glädje över att samlingsalbum och ljudböcker hamnat hos bättre behövande visste inga gränser.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

God jul!

Kommentera

Vill ta och önska alla som läser det här en riktigt god jul. Jag hoppas ni alla får en bra julhelg. :)

Emma gjorde en väldigt bra sak när hon listade lite olika välgörenheter som hon skänker till och jag tänkte få passa på och tipsa om nåt som jag länge har tyckt om och använt mig av:

Kiva
För er som inte har hört talas om Kiva så är det en site som arbetar med mikrolån. Mikrolån är när man ger små lån till folk som behöver det runt om i världen. Du som lånar ut får ingen ränta på lånet, men det återbetalas och när det är återbetalt så kan man alltid låna ut det igen. Du skänker alltså inte bort några pengar, men du hjälper ändå folk som behöver få ett tillfälligt kapital för att få upp sin rörelse (eller förbättra den).

Jag tycker mycket om tanken med Kiva och hoppas på att fler vill använda det. DN hade tre artiklar om det här, här och här.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Stockholmspirater man kan rösta på

2 kommentarer

Det har nu blivit dags för primärvalet att dra igång på riktigt eftersom det nu går att rösta på vilka man tycker ska vara med på listorna. Man har inte bara ett val att göra, utan kan rösta på 22 stycken namn. Det är en lång lista att gå igenom och jag har inte bestämt mig för vilka jag ska rösta på än, men det finns tid för det.

Den här posten är avsedd att lyfta fram lite människor inom Stockholmsregionen. Detta för att det i dagsläget finns två stycken inofficiella valberedningar för både det östra distriktet och för syddistriktet. Jag är så klart ingen valberedning och försöker heller inte vara en sådan utan tänkte bara att jag kunde lyfta fram några kandidater från Stockholm.

Den här listan är inte på nåt sätt menad att var komplett och den tar inte heller upp personer som jag känner redan får tillräckligt mycket uppmärksamhet. De namn jag tar upp är personer som jag på nåt sätt har haft kontakt med och därför vet vad de går för och som jag känner inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Helt enkelt personer som jag kan tänka mig att rösta på och som jag inte skulle ha nåt emot att jobba med. Värt att nämna är så klart att det finns många fler duktiga människor i Stockholm, men det här är alltså människor som jag har haft lite mer kontakt med.

Med tanke på hur många kandidater det var att gå igenom så är risken stor att jag missade nån som är värd att lyftas fram. Så om nån läsare känner att de vill lyfta upp nån mer Stockholmskandidat så välkomnar jag det – det är bara att skriva om det i kommentarerna. Gärna med nån kort motivation om varför man ska rösta på personen. :)

Besök gärna JAtillriksdagen.com och föreslå hur siten ska se ut också. Hela listan med primärvalskandidater står här. Precis som i listan så kommer jag ha med medlemsnummer, för att lättare kunna hitta personen sedan. De gånger som jag vet att personen har en blogg så länkar jag till den – om jag missat nån blogg så säg till och ge mig en länk.

Det första namnet är egentligen lite av ett gränsfall, men jag känner ändå att jag vill lyfta upp Gun Svensson (#65252). Farmorgun (som de flesta nog känner henne som) har gjort ett stort arbete för våra frågor, men så klart även för partiet. En väldigt snäll och trevligt människa som skulle betyda mycket för oss om hon stod med på riksdagslistan.

Magnus G Bergström (#4332) har under lång tid varit ansvarig för Österåkers kommun och har under den tiden som jag var Distriktsledare skött uppdraget med bravur och var en av de människor som låg bakom vårens PiratLAN som var en stor framgång. Så pass så att den ska komma igen nästa år, nåt som jag verkligen ser fram emot.

Ola Nyström (#11265) är VL för Stockholm Norrorter och sitter numer på det DL-råd som ersatte mig som DL för Stockholm. Gjorde ett fantastiskt arbete under EU-valet och har fortsatt att göra ett bra arbete på det nybildade DL-rådet.

Max Gnipping (#9812) har under lång tid arbetat hårt med UP i Stockholm för att få igång de olika organisationerna, men har även arbetat med PP på flera olika sätt. Bland annat har han arbetat bra inom mediagruppen.

Fredrik Lejnell (#5152) gjorde ett otroligt starkt arbete under EU-valet och har en helt otrolig förmåga att vinna de debatter som han hamnar i. Jag har varit med i många debatter, men är tveksam till om jag skulle kunna klara av att möta Fredrik med hedern i behåll.

Stefan Siegers (#17971) sitter precis som Ola Nyström på DL-rådet och har som VL för Stockholms kommun gjort ett väldigt bra arbete. En helt klart trevlig person med många bra idéer för hur man kan driva våra frågor framåt och hjälpa partiet.

Dick Wase (#16759) är en man med omfattande kunskap och vetande. Han är väldigt trevlig och är bra på att hålla presentationer och föreläsningar.

Malin Littorin Ferm (#8715) är en av de bästa minglare jag har träffat på. Den enda som kanske slår henne i det är Christian Engström, men jag är inte säker. Hon är dessutom smart och kunnig om våra frågor. Hon ställde upp i EU-valet på ett väldigt förtjänstfullt sätt.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Artister vinnare på fildelning

3 kommentarer

DN rapporterar om att två forskare på KTH har kommit fram till att

Trots den växande fildelningen mår den svenska musikbranschen utmärkt. Och artisterna tjänar bättre än någonsin enligt ett nytt forskningsprojekt. Men för skivbolagen går det tyngre.

Nåt som absolut inte förvånar mig och jag önskar verkligen att vi efter det här kan släppa fråga om att artisterna förlorar på fildelning och att vi som är för fildelning inte vill att artisterna ska kunna få betalt.

Andra som bloggat: Tomas Lidholm, Gonte

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Svart tisdag

6 kommentarer

(Kopierat från Infallsvinkel.)

Idag börjar FRA-lagen gälla

Detta är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera och publicera på din blogg.