Jan "PiratJanne" Lindgren

Jag tänkte bygga vidare lite på min senaste post om kritik med lite exempel. Men innan mina egna exempel så vill jag tipsa om Anders Trobergs kommentar på min senaste postning – den är väldigt bra och tar upp mycket av det jag tänker ta upp nu.

Det som följer nedan är exempel som är baserad på verklig kritik som jag har fått ta emot i rollen som Distriktsledare och/eller Kampanjledare. Den är dock tillskruvad för att ytterligare driva fram min poäng.

1) Det du gjort suger! Det suger så jävla mycket! Det fetsuger så inihelvete! Det suger! För att det inte ska suga så måste du ändra på A, B och C till nästa gång! Och det du gjorde suger!

2) Skitbra jobbat! Verkligen! Jag är grymt imponerad av det du gjort och det arbete du har lagt ner. Men du… till nästa gång så tror jag det skulle bli ännu bättre om vi ändrade på A, B och C. Skitbra jobbat!

Hur skulle du reagera på de här två exemplen?

Jag har råkat ut för ungefär bägge och jag vet hur jag har reagerat.

Vid exempel 1 så har jag gett folk ett nedtonat ”fuck off” och skitit i förslagen eller så har jag börjat förklara hur man ger kritik på ett bättre sätt.

Vid exempel 2 så har jag blivit tokglad och genast satt mig på att skissa på förbättringar till nästa gång.

Exempel 1 är vad jag kallar för ”dålig kritik” och i 95% av alla fall så leder sån kritik till att den som tar emot den ger ett dåligt bemötande. Och gör man inte det, utan bemöter det på ett bra sätt så är man tamefan en ängel.

Exempel 2 är vad jag kallar för ”bra kritik” och i 95% av alla fall så leder sån kritik till att den som tar emot den ger ett bra bemötande. Och gör man inte det, utan bemöter det på ett dåligt sätt så ska man ha spö.

Vid exempel 1 så får man nästan alltid bara två stycken förlorare. Både den som lägger fram kritiken och den som tar emot den förlorar nämligen.

Men vid exempel 2 så får man nästan alltid två vinnare. Person A får antagligen sina förslag igenom och person B mår bättre för att hen har blivit uppmärksammad och fått beröm för sitt arbete.

Jag är medveten om att det sällan är så klara skillnader i hur kritik läggs fram som i de här två extrama fallen som jag har presenterat här, men som sagt. Det är till för att driva en poäng och ge folk exempel på vad jag menar.

Men det hela handlar om två saker:
1) Kommunikation – och lyssna på folk när de pratar
2) Behandla folk som du själv vill bli behandlad

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, kritik, människor

Den senaste tiden har det bloggats en del om kritik inom piratpartiet och folk har lite olika åsikter om saker och ting. Mot bättre vetande så har jag med denna postning tänk ge mig in i leken om det här.

Det har varit… intressanta veckor kan man säga och det har gett upphov till många funderingar. En sak som jag har fått höra är att man ska vara bra på att ta emot kritik – man ska inte ta den personligt och jag håller med om det. Det är viktigt hur man tar emot den kritik som man får.

Men än viktigare är hur man ger kritik.

Det finns fyra sätt kring presentationen och bemötandet av kritik: bra kritik, dålig kritik, bra bemötande av kritik och dåligt bemötande av kritik. Om man ger kritik på ett bra sätt så blir det mycket, mycket lättare för den som får kritiken att bemöta den på ett bra sätt.

Om man däremot ger kritik på ett dåligt sätt så krävs det en stor viljeansträngning från personen som får kritiken att bemöta den på ett bra sätt. Detta eftersom att alla inblandade inte är mer än männsikor och som sådana väldigt mycket reagerar med känslor.

Jag har fått och gett kritik i den akademiska världen, i arbetslivet, inom föreningslivet och privat.

Och med undantag från nån enstaka chef i arbetslivet så har jag aldrig sett ett sånt dåligt kritikklimat som det som finns idag inom PP. Tyvärr.

Jag vill här poängtera att jag inte pratar om konstruktiv/icke konstruktiv kritik eller positiv/negativ kritik när jag pratar bra/dålig kritik. Det jag pratar om är själva presentationen av kritiken (även om det kan hänga ihop med om det är konstruktivt eller inte).

Rent teoretiskt sätt så skulle kritiken alltså kunna vara positiv och konstruktiv men ändå vara dålig då man lägger fram den på ett olyckligt sätt. Och det är just hur man lägger fram det som den här posten i huvudsak handlar om.

Med en snabb googling så hittade jag en sammanställning av Nina Jansdotter som heter Konsten att ge kritik som jag tycker är oerhört bra och nåt som jag önskar att fler inom partiet kunde ta till sig. Det lättaste rådet, om man inte orkar läsa det Nina skriver är att ge kritik på samma sätt som man själv skulle vilja få kritik.

Ja, det gäller mig också. Även om jag försöker ge kritik på ett bra sätt så lyckas jag inte alltid. Tyvärr.

Jag önskar det stannade där dock, men det gör det inte.

För förutom att vi är dåliga i hur vi levererar kritik så är vi även dåliga på att ge positiv kritik. Emma tog upp det för… jag tror det är snart ett år sen. Det är tyvärr alldeles för sällan vi ger varandra beröm när nån har gjort nåt bra. Jag har försökt föregå med gått exempel ända sen hon tog upp det, men tyvärr så glömmer man lätt bort det och fokuserar på det negativa.

Det vore bra om vi alla kunde göra en ansträngning och lyfta fram det som vi tycker andra gör bra mer än vad vi gör idag. Det behövs.

En sista sak… Jag ser en oroväckande tendens hos många i partiet i att automatiskt slå ifrån sig när det kommer kritik. Och det är väldigt, väldigt farligt.

Alla har en rätt att få komma med kritik oavsett vem man är eller vilken position man har eller inte har. Samtidigt så… om man kommer med kritik så måste man också vara beredd på att kunna få kritik tillbaka. Just eftersom alla har rätt att komma med kritik.

Som ett exempel så vet jag att en person skickade iväg ett mail till styrelsen som var fullt med hård, rak och ärlig kritik. Kritik som lätt skulle kunna bemötas på fel sätt. Men eftersom personen bemödade sig för att lägga fram kritiken på ett bra sätt så vet jag att flera personer i styrelsen har bemött kritiken på ett bra sätt.

Nåt som slår mig som väldigt intressant är också hur så många inom partiet som missar att verkligen prata och lyssna på varandra. Jag pratar med en del personer och jag märker att folk vill i princip samma sak. De flesta vill nå samma mål och har liknande arbetsvägar och metoder. Men de har olika språk och missar helt enkelt när de kommunicerar med varandra. Jag tror att mycket av det här hade kunnat undvikas om folk ansträngde sig för att prata *med* varandra och att faktiskt lyssna på den andra parten.

Nästa gång du har kritik att framföra – kika på Ninas sida och ta till dig det hon skrivit i hur du presenterar din kritik, kom gärna med positiv kritik samtidigt och var beredd på att folk kan komma att kritisera dig. Och lyssna på vad folk säger. Jag vet att jag kommer göra det i alla fall.

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, kritik, människor