Det här ger både Echo och Blaze ett fantastiskt läge och medan Echo snabbt tar fram sitt gevär och öppnar eld med en kort salva så passar Blaze på att slänga en spell mot de tre. Läget är perfekt och med en kombination av magi och eldkraft så går de alla tre ner – om inte döda så i alla fall medvetslösa. Echo tittar mot striden mellan eldandarna och hinner precis se den ena anden besegra den andra. Hon skriker till ”Blaze!” och han vänder sig om mot säger ”Ingen fara – min vann”. Han ser glad ut, men också väldigt sliten. Det är uppenbart att skicka iväg vattenanden och den efterföljande magiduellen har tagit hårt på honom och hon tycker sig kunna se rester av att han har blött näsblod.
”Men vi har problem” fortsätter han ”Magikern offrade öppet mål på mig för att få ut en watcher. Jag antar att de kommer ha förstärkning här inom några minuter så vi måste skynda oss på.”
Echo nickar instämmande och säger ”Jag och Evan tar oss djupare in för att hitta datan och ta en kopia på det och sen förstöra den. Ni två stannar kvar här och sätter upp ett försvar både för vakterna utanför och eventuell förstärkning som kan komma innan jag och Evan är klara.” Hon vänder sig mot Evan ”Hur mår du?”
Han nickar och rosslar lite när han pratar ”Det kunde ha varit bättre, men jag hakar på. Men du får gå först.” avslutar han med ett leende.
Evan och Echo beger sig vidare in i lokalen. De går in genom dörren och kommer till en korridor som sträcker sig längre in i byggnaden. Efter några meter finns det dörrar på bägge sidorna som är stängda. Korridoren i övrigt är ganska kal och tom med en glödlampa som hänger ner i ett snöre i mitten av korridoren.
Echo och Evan har arbetat tillsammans tidigare och hon har lärt honom en del handsignaler så de inte ska behöva prata eller skrika men att han i alla fall ska förstå vad hon säger. De beger sig fram mot den första dörren på höger sida. Medan Evan öppnar den så står Echo redo med sitt gevär och så snart dörren öppnas så skickar hon in några korta salvor med geväret. Helt uppenbart så träffas ingen och medan hon väntar på att se om det kommer nån svarseld så kan hon se hur Evan lyfter sin SMG och avfyrar den. Rent instinktivt slänger hon sig ner på marken och rullar runt och ser hur en av dörrarna längre ner i korridoren har öppnats och ur den trillar nu ännu en asiatisk man. Evan är visserligen främst en hacker, men han kan även slåss och den här gången prickade han verkligen bra.
Echo sätter sig upp på huk och tittar frågande på Evan, men han verkar inte förstå vad det är hon menar. Hon tar sig in i det rummet de öppnade medan Evan sitter kvar utanför och håller vakt. Det här är uppenbarligen ett privat spelrum för det är ett stort runt bord i mitten med plats för olika sorters spel. I mitten finns även en white noise generator och rummet ser fräscht och rent ut. Hon tar sig snabbt ut och stänger dörren bakom sig och pekar på dörren på andra sidan korridoren. De gör om samma moment där, men ännu mer händelselöst. Ingen öppnar eld mot dem vare sig inifrån rummet eller nån annan stans ifrån. Det här rummet är uppenbarligen ett kontor för det står ett stort skrivbord av trä med en flott stol bakom. Det finns även en soffa och två stolar som står framför skrivbordet. Echo går till dörren och kallar in Evan som kommer in i rummet. Hon viskar till honom att han ska kolla upp rummet medan hon håller vakt vid dörren.
Det tar inte lång tid för Evan att kolla upp rummet och han är snabbt tillbaka med en rapport om att det är tomt på information som de är ute efter så de rör sig ut i korridoren igen. Nästa dörr ligger på höger sida och det är den dörren som mannen kom ut från och det visar sig vara en annars helt tom toalett. Nu är det bara två stycken dörrar kvar – en på varje sida om korridoren. Medan de rör sig mot de sista två dörrarna så kan de höra skottlossning från ingången till lokalen, men det är inte nåt som de har tid att bry sig om. De kommer fram till de två dörrarna och öppnar den högra. Efter Echos salvor in i rummet så tittar de in och ser vad som närmast kan beskrivas som ett matrum. Ett slitet bord med slitna stolar, en diskbänk med kyl och frys bredvid och mikrovågsugnar. Rummet är annars tomt.
De rör sig snabbt över till andra sidan korridoren och öppnar dörren och Echo öppnar eld i vanlig ordning. Den här gången hör hon hur hon träffar nån som skriker till och sen blir tyst. När ingen skjuter tillbaka så tittar de in i rummet och nu har de hittat rätt. Det är ett rum med flera terminaler i och en man som ligger död eller döendes på golvet. Echo rör sig fram till mannen som ligger på mage och vänder honom om – det är ännu en asiat som uppenbarligen är död. Hon ser inget vapen på honom eller i närheten och vänder sig till Evan. ”Va fan är det med alla asiater på den här platsen? Jag tycker inte om det här…” och får som svar från Evan. ”Jag har då ingen jävla aning.” innan han skrattar lite ansträngt och säger ”Vem vet – det kanske är Yakzen som driver det här stället.”
Hon skickar en blick på honom och väser ”Skämta för fan inte ens om den skiten. Det sista jag vill göra är att bråka med ett internationellt brottssyndikat på ett run.” hon tar en paus innan hon fortsätter ”Man jag har en dålig känsla… har haft det ända sen vi satt och väntade på att dronen skulle krascha. Nåt är inte bra med det här runnet.” Hon ser hur han tittar lite frågande på henne så hon rycker på axlarna och säger ”Det är bara en känsla. Men… Skynda på nu. Jag tar mig till de andra. Kom ut när du är klar.” säger hon innan hon rör sig ut ur rummet och framåt i lokalen.
(Vad är det här? Det är en del av min bok som postas på bloggen. Info finns här.)
Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om nanowrimo, skriva, bok, roman, shadowrun, rollspel, cyberpunk