Kapitel 44 – Ett möte med maffian

Den här gången blir resan till Hollywood Simsense Entertainments händelselös och de är snart framme. Byggnaden är en stor, grå och nästan kubisk byggnad och runt hela går ett högt elstängsel. De åker fram till grinden, ringer på och Jake får säga vem han är och vad de har för ärende. De släpps snart in och när de åker in så ser de att det är gott om vakter som patrullerar området och Echo tycker sig kunna se en hel del försvarsverk också. De åker fram till byggnaden, parkerar bågen utanför och kliver in genom de stora ytterdörrarna.

Strax innanför dörrarna finns det en stor reception och en blond, blåögd receptionist sitter bakom disken. De hinner dock inte gå fram och prata med henne, för mellan henne och dem så står det en storvuxen medelålders man. Han nickar när de kommer in och säger bryskt åt dem att följa honom innan han vänder sig om och börjar gå. Echo och Jake tittar på varandra innan de följer efter mannen. Han leder dem en kort bit till en hiss som de åker upp fem våningar. När de kliver av så leder han dem vidare och även om korridorerna som de leds igenom är mycket lyxigare än de korridorerna som de råkade ut för hos yakzen så tänker Echo snart tillbaka till för några timmar sedan. De följer mannen under tystnad till han leder dem till ett rum, öppnar dörren och visar åt dem att de ska gå in.

När de kommer in så ser de ett stort rum, men en soffgrupp i vad som antagligen är äkta läder och ett tillhörande soffbord i ena hörnet. I nästa hörn så står det ett vanligt matsalsbord och bredvid finns en diskbänk med kyl, frys och allt som kan tänkas behöva. Strax innan sofforna på höger sida så ser de en dörr som ser ut att leda till ett badrum och i sofforna så sitter Evan som precis har upptäckt dem. Han vinkar på dem innan han säger ”Hoi! Hur är det?”

De går och sätter sig i sofforna innan Echo svarar ”Jovars… Jag har lugnat ner mig lite nu.”

”Skönt” säger Evan och ler

”Sen råkade vi ut för det märkligaste.”

”Jasså”

”Ja, du vet Spazz?” frågar hon och Evan nickar ”Vi stötte på honom utanför huset där vi hade gömt nyckeln och medan vi pratade med honom så dök en snubbe från The Somethings upp… han var både alv och indian och hette tydligen Dances.”

”Dances?” frågar Evan och skrattar nästan till

”Ja. Känner du honom?”

”Aldrig hört talas om.”

”Misstänkte det. Hursom. Han var tydligen magiker och han tog tag i minda händer, sjöng nåt på nåt konstigt språk och sen sa han att allt skulle gå bra och att när vi var klara med det här så skulle vi besöka honom och få lite hjälp.”

”Skumt.”

”Mondo. Men Spazz litar tydligen på honom. Han ska ha varit med och startat upp gänget, men vill inte leda det. I alla fall inte längre. Ja, ja. Vad har du gjort då?”

”Äh… tagit det lugnt. Ätit. Sovit. Varit på matrisen. Spelat. Sånt.”

”Uh huh” svarar hon och Evan hör genast på rösten att han inte borde sagt det där ”Så medan vi har fått cranial bombs inopererade i skallen och blivit hotade till livet av yakuzan så sitter du och chillar…”

”Ah… alltså… det…”

Innan Evan hinner säga nåt mer så öppnas dörren. De vänder sig alla om och ser en äldre ganska fet man i kostym. Han har den vänstra armen i bandage och i en mitella och huvudet är bandagerat tillsammans med ena ögat.

”Tony!” utbrister Jake och reser sig upp ur soffan

”Sitt, sitt” säger mannen, som uppenbarligen heter Tony, på engelska med en italiensk accent och börjar röra sig mot soffgruppen. Jake sätter sig ner igen och de väntar alla i tysthet tills Tony, med hjälp av en uppenbar livvakt, satt sig i en fåtölj.

”Jag försökte ringa” säger Jake ”Men jag fick inget svar.”

”Mmm… de stinkande yakzen” och här spottar Tony på golvet ”sprängde min restaurang när jag var där. Som tur är så krävs det lite mer än så för att slå ut mig, men…” han gör en paus och lyfter sin vänstra arm en aning ”som du ser så blev jag lite skadad och var onåbar ett tag.”

”Jag förstår.” säger Jake och nickar.

”Så. Jag har fått höra att ni har råkat ut för lite trubbel” säger Tony och nickar mot Evan

”Mmm…” svarar Jake ”Men först är det kanske läge för lite introduktioner?” frågar han Tony som nickar.

Jake pekar på Evan och säger ”Där här du Iceman, bredvid honom sitter Echo och mig känner du.” han vänder sig mot Echo och Evan och säger ”Evan, Echo – det här är Tony ”The Chef” Gianelli. Consigliere åt Don Joseph Gianelli av Gianellifamiljen” varpå Evan sätter colan han höll på att dricka i halsen och Echo blänger på Jake innan de bägge vänder sig mot Tony nickar och säger att det är en ära att träffas.

(Vad är det här? Det är en del av min bok som postas på bloggen. Info finns här.)

Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Flattr this

Annonser
Det här inlägget postades i Nano2009. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s