Datalagring och hur polisen löser brott

När nu så EU-domstolen äntligen har förklarat att Datalagringsdirektivet är olagligt eftersom det kränker grundläggande mänskliga rättigheter så säger polisen att de fullkomligen *måste* ha den lagstiftningen för att kunna lösa grova brott.

Det är dock viktigt att komma ihåg att vi hade datalagringen i två års tid, innan den skrotades. Har verkligen så mycket förändrats under dessa två år för att det inte ska gå att lösa brott på det sättet man gjorde innan? Really?

Men hur effektiv är då datalagringen?

Tydligen inte särskilt effektiv alls. EU-komissionen gjorde en utredning för några år sen som kom fram till att

Flera remissinstanser hävdar tvärtom att direktivet varken lett till minskad brottslighet eller högre uppklarningsgrad.

Tyskland införde datalagringen 2008 och 2009 (det skedde gradvis) och där såg man i statistiken ingen skillnad alls under åren 2005-2009.

Men Sverige då? Vi i Sverige är ju alltid lite bättre än andra länder (eller hur? Det är därför våra lagar ska exporteras till andra länder, men vi vill ju inte ha in andras lagar här…). Så om vi är bättre borde man ju sett en skillnad?

Direktivet infördes 1:a maj 2012 i Sverige och det saknas data för 2013, men för 2012 så kan man se följande i BRÅ:s rapport om uppklarade brott.

  • År 2012 personuppklarades 234 000 brott, vilket är 6 procent färre än året innan
  • Antalet personuppklarade brott minskade för de flesta brottstyper.
  • För några brottstyper ökade antalet personuppklarade brott, bland annat narkotikabrott.
  • År 2012 klarades 299 000 brott upp på teknisk väg, vilket är 4 procent fler än föregående år.

Notera att personuppklarning är att man löser brottet. Teknisk uppklarning är i praktiken att man av olika anledningar lagt ner utredningen.

Om vi tittar lite mer på siffrorna för personuppklarning så är det som följer:

Narkotikabrott: +5% och plus ca:2000 i antal

Skadegörelse: +2% och minus ca 500 i antal

Stöldbrott: -10% och minus ca: 1000 i antal

Bedrägeribrott: -2% och minus ca: 2500 i antal

Trafikbrott: -5% och minus ca: 3000 i antal

Brott mot person: -15% och minus ca: 3500 i antal

Övriga brott: -9% och minus ca: 7000 i antal (i just den här kategorin har det dock skett en ändring i hur man rapporterar, vilket bidragit till den kraftiga minskningen).

Nu är visserligen nio månader inte nån statistik att gå på egentligen, men man kan komma fram till en av två saker:

  1. Att vi faktiskt inte kan säga nåt om datalagringen verkligen har nån påverkan på hur väl polisen lyckas klara av att lösa brott
  2. Att datalagringen inte har hjälpt nåt alls.

Du kan inte säga att den är nödvändig för det har vi antingen inte data till eller så säger datan emot det.

tl:dr Finns inte tillräckligt med information för att säga om datalagringen verkligen är nödvändig, men om man påstår att det finns information så säger den informationen att när vi hade datalagring så sjönk uppklarade brott – både i procent och absoluta tal.

Detta inlägg publicerades i Övervakning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s