Via tidningarna hittar jag ett utskick från TT om att en man som misstänks för barnporrbrott slipper rättegång. Det finns även en lite längre artikel i dagens PDF-version av Metro: 20110511_Stockholm.
På mannens dator hittade man 250 000 bilder och 300 filmer vid ett tillslag 2005 och nu läggs alltså åtalet ner. Anledningen till det är för att preskriptionstiden för innehav är på fem år och tillslaget skedde 2005. Man har trott att man skulle kunna åtala honom för spridning (som har en preskriptionstid på 10 år), men har inte kunnat hitta bevis för det.
Den här bloggposten tar inte ställning till om mannen är skyldig eller inte för det har jag ingen aning om.
Det som upprör mig är att vi har här ett fall som uppenbart handlar om barnporr i stora mängder. 250 000 bilder och 300 filmer tycker i alla fall jag är ganska så stora mängder. Och det fallet läggs ner för att man inte har skött utredningen ordentligt.
Men att utreda en person som bland 3 miljoner mangabilder ett dussintal bilder som eventuellt kan räknas som barnporr har man tydligen tid och råd att sköta ordentligt.
Det här är ett typiskt exempel på det som många pratade om när mangadomen kom för några månader sen. Vi lägger alltså resurserna på att utreda eventuella brott mot helt fiktiva personer för att:
”Det är fel att exponera barn i ett pornografiskt sammanhang, oavsett om de är tecknade eller levande,”
– Olof Risberg, Rädda Barnen
Men det bidrar ju helt uppenbart till att brott mot verkliga personer istället läggs åt sidan.
Polisen har begränsat med resurser för att utreda brott och statistik säger att de inte har tillräckligt med resurser för att utreda varje brott som sker. 2010 anmäldes drygt 1,3 miljoner brott i Sverige och drygt 530 tusen av dessa räknas som uppklarade. Även om vi räknar med att hälften av de anmälda brotten är påhittade (vilket de knappast lär vara) så klarades alla brott som skedde under 2010 inte upp.
Detta innebär att för varje brott som utreds så är det minst ett annat brott som antingen inte utreds eller som får en sämre utredning. Minst.
Att då utreda brott mot fiktiva personer när verkliga barn råkar illa ut och inte får en utredning är bara helt befängt!
Jag vill se att polisen gör en bättre prioritering av sina resurser och hjälper de som verkligen råkar illa ut istället för att jaga teckningar.
Anna Troberg skriver om mangadomen:
http://www.annatroberg.com/2011/01/31/manga-agenda-och-fredriks-lilla-stab/
http://www.annatroberg.com/2011/01/28/ett-minfalt-av-grazoner/
http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/03/r-det-stj-lp-eller-hj-lp-man-vill-ge
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article8479802.ab
Pingat på Intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om resurser, polisen, brott, utredningar, manga, mangadomen, barnporr, idioti
Jan "PiratJanne" Lindgren 
Det vore ju intressant att veta om det rör sig om riktiga och/eller tecknade barn.
Sant. Det tänkte jag inte på när jag skrev min bloggpost. Och vi lär aldrig få reda på hur det ligger till..
Pingback: Friad trots mängder av barnporr « Jerrys Ord
Du skriver : ”Det som upprör mig är att vi har här ett fall som uppenbart handlar om barnporr i stora mängder. 250 000 bilder och 300 filmer tycker i alla fall jag är ganska så stora mängder. Och det fallet läggs ner för att man inte har skött utredningen ordentligt.”
Får jag fråga varför ett innehav av bilder/filmer gör dig upprörd? Om innehavaren av bilderna/filmerna varit aktiv i skapandet av dem eller tom i spridandet av dem kan jag förstå dig–men varför ska enbart ett innehav av information vara staffbelagt?
Innehav av något kan ju faktiskt vara belagt med beslagtagande även om själva innehavet inte är straffbelagt–ungefär som om du kommit över någons sjukjournal: själva innehavet är inte ett brott, men journalen lär beslagtas ändå eftersom ditt innehav av denna ”information” lär anses vara överkommer felaktigt. Du kommer dock aldrig att straffas rent rättsligt för ditt innehav av denna journal.
Det är ungefär där jag befinner mig i mitt rättsmedvetande resonemang: att skapa/producera samt att sprida barnporr (i dess rätta bemärkelse: dokumenterade övergrepp på riktiga barn) ska fortsatt vara straffbart, men ett innehav ska inte vara det. Däremot ska det vara tillåtet för polis eller annan rättsvårdande myndighet att beslagta innehavet om det upptäckts i samband med en brottsutredning.
Jag tror det kan vara svårt att beslagta något som är lagligt att inneha. Antingen är det lagligt och då får det ju inte beslagtas eller så är det olagligt.
Det man kan göra är att säga att det är olagligt att inneha men sätta påföljderna så lågt att det inte i sig kan trigga ett beslut om husrannsakan, det får ungefär den praktiska effekt du efterfrågar.
Hej! Skandal av RKP Rikskriminalpolisen & inte ha kolla på ärenden. Man bör införa grova tjänstefel på Poliser som itne sköter sina jobb. !!!
Skandal
Pingback: Släpp kulturen fri igen! | Sanningen som jag ser den
Pingback: #svpol - Christer Jansson: Liberalism i affekt